Johannes

Fick implantat vid fyra månaders ålder

När vår son Johannes föddes visade de rutinundersökningar av hörseln som utfördes på sjukhuset två dagar efter födseln att man misstänkte att han var döv på bägge öronen. Denna första diagnos blev en chock.

Men eftersom inga av våra släktingar har haft problem med hörseln hoppades vi att det var ett misstag, och att nästa undersökning skulle få ett mer positivt resultat. Fler hörseltester och en ABR-mätning utfördes när han var fyra och sex veckor gammal, och de undersökningarna bekräftade att vår lille Johannes hadde en grav hörselnedsättning. Först varken kunde eller ville vi tro det. Johannes fick genast en hörapparat som tyvärr inte fungerade alls för honom. Han reagerade inte alls för ljud, oavsett hur starka ljuden var. He reagerade bara på visuell stimulans. En undersökning bekräftade att Johannes inte visade någon hörselreaktion vid 120 dB.

Omedelbart efter den första hörselundersökningen försökte jag och min man att lära oss allt om dövhet. Under vårt sökande hittade vi information om cochleaimplantat. Vi hade nära kontakt med föräldrar till hörselskadade barn som hade behandlats med cochleaimplantat, och de gav oss ovärderlig information om sina erfarenheter. Vi bestämde oss snart för ett implantat.

De preliminära undersökningarna var lovande, och CI-gruppen i Würzburg, Tyskland, rekommenderade omedelbar implantation. Efter att ha konsulterat barnläkaren, narkosläkaren och öronläkaren, som alla uppmuntrade till snabb behandling, beslöt vi oss för ett cochleaimplantat från MED-EL. Johannes klarade operationen utan några problem. Under den korta vistelsen på sjukhuset lyckades han både få sin första tand och lärde sig att vända sig själv. Hela CI-gruppen var ett stort känslomässigt stöd för oss.

De första inställningarna gjordes sex veckor senare. Vi hade längtat efter den dagen, men samtidigt fruktat den. Skulle vår lille pojke reagera? Skulle han kunna höra? Personen som gjorde programmeringen klingade på en triangel. När Johannes hörde det första ljudet såg han förvånad ut och började skratta. Vi blev nästan chockade över vår lilla pojkes kraftiga reaktion. Vi var överlyckliga! Samma sak upprepades med varje ljud. När vi slutade spela på triangeln, så slutade Johannes också att skratta. Eftersom Johannes fortfarande var så liten, hade vi bestämt att sprida ut de första inställningarna över tre dagar, och de följande två dagarna var precis lika framgångsrika som den första.

Vi såg på, fyllda av lycka, medan Johannes kunde höra ljud i sin omgivning. Redan efter ett par veckor kunde vi se tydliga framsteg. Johannes kunde somna och sedan väckas av ett högt ljud, och han försökte genast se sig omkring för att se varifrån ljudet kommit. Samtidigt har Johannes också börjar göra egna ljud och börjat jollra. Utan CI gör han inte några ljud alls.

Vi arbetar intensivt med Johannes och pratar mycket med honom. Att tidigt bli stimulerad har starkt bidragit till hans framsteg. Hans framsteg med CI har tagit bort vår rädsla för att han skulle förbli döv. Vi lever ett ganska normalt liv med Johannes och deltar i många olika aktiviteter. Barn med normal hörsel accepterar honom med sitt CI. De vill bara veta vad Johannes har på sitt öra, och när de fått veta det så leker de med honom precis på samma sätt som de skulle göra med ett normalhörande barn. Jag kan bara säga att jag är mycket glad för MED-EL cochleaimplantat och skulle vilja uppmuntra andra föräldrar som står inför samma beslut som vi gjorde att ha mod att ta detta steg och låta barnet få ett implantat.

© 2017 MED-EL